Publicerad 2 juli 2026 kl 13:48
I norra Sverige och Finland är fryspunkten på ett kylmedium ingen teoretisk parameter — den är skillnaden mellan ett fungerande värmesystem och ett totalskadat rörinstallation. Bergvärmepumpar arbetar med kollektorvätska som cirkulerar i borrhålsslinga; ishallar arbetar med sekundärkylmedium mellan isbanan och kylmaskinerna; kommunala fjärrkylenät har enorma mängder cirkulerande vätska. Alla dessa system använder propylenglykol som frysskyddande tillsats — men bara så länge glykolkoncentrationen håller sig över den kritiska tröskeln som ger tillräcklig fryspunktsdepression. Att den faktiska koncentrationen fortfarande är rätt kan inte antas — den måste mätas.
Varför glykolkoncentrationen förändras med tiden
Ett nyfyllt kollektorloop har typiskt 30–35 % propylenglykol i vatten — vilket ger en fryspunkt på ungefär -15 till -20 °C. Detta är avsett att skydda systemet mot verkligt djup köldperioder utan säkerhetsmarginal. Men med tiden händer flera saker: mikroläckor spär ut blandningen med rent vatten, systemet fylls på med rent vatten vid rutinservice (vilket är felaktigt men vanligt), och små mängder glykol kan gå förlorade vid pumpar och avluftningar. Efter fem år kan ett system som ursprungligen hade 30 % glykol bara ha 20 % kvar — och 20 % ger fryspunkt runt -8 °C. En kall februarinatt kan det räcka för att kollektorslangen fryser sönder.
Vad refraktometern faktiskt mäter
Palm Abbe propylenglykol-refraktometern mäter vätskans brytningsindex — hur mycket ljuset böjs när det passerar genom vätskan. Detta värde står i direkt förhållande till glykolkoncentrationen. Instrumentet är kalibrerat specifikt för propylenglykol (skiljer sig från etylenglykol, som har andra brytningsegenskaper) och visar två parametrar samtidigt: procent glykol och den motsvarande fryspunkten i grader Celsius. Ingen omräkning behövs — instrumentet räknar direkt om till användbara enheter.
Mätningen tar tio sekunder. Några droppar glykolvätska från kollektortanken eller från ett provuttag placeras på sensorskålen av rostfritt stål; instrumentet analyserar provet genom safirglasoptiken och rapporterar värdena. Kalibreringen görs med en knapptryckning genom att mäta rent vatten — som ska visa 0 % glykol och 0 °C fryspunkt.
Varför propylenglykol — och inte etylenglykol
Historiskt användes etylenglykol (E-glykol) i de flesta kylsystem — det ger något bättre fryspunktsdepression per procent koncentration och kostar mindre. Men E-glykol är toxiskt. En läcka från ett kollektorloop till en dricksvattenbrunn skulle vara katastrofal, och för applikationer som leversmedelskylning eller ishaller finns lagligt krav på att använda icke-toxisk vätska.
Propylenglykol (P-glykol) är den standardiserade lösningen — den är godkänd som livsmedelstillsats (E1520) och kan säkert användas i alla applikationer där kontamination av något ätbart eller drickbart är en möjlighet. I dag är P-glykol standarden i alla nya installationer i Sverige — och därför är det just ett P-glykol-refraktometer som behövs för fältmätning.
Var refraktometern kommer till sin rätt
Bergvärmepump-service: Årlig kontroll av kollektorvätskans koncentration är standardrekommendation från alla bergvärmepumptillverkare. Verifikation av att glykolhalten fortfarande ger tillräcklig fryssäkerhet är den enskilt viktigaste kontrollpunkten på hela systemet.
Ishallar och konstisbanor: Sekundärkylekretsen mellan kylmaskinen och isbanan innehåller stora mängder propylenglykol. En dålig koncentration kan medföra att isbanan blir ojämn eller att kylkretsen fryser — båda är verksamhetskritiska problem.
Livsmedelsproduktion med kallprocess: Mejerier, charkproduktion, ölbryggerier — alla har kylkretsar med indirekt kylning av produktprocesser. Propylenglykol är godkänt för denna kontakt, men fryspunkten måste garanteras.
Fjärrkylenät och storanläggningar: Kommunala fjärrkylesystem och stora kommersiella fastighetsanläggningar. Regelbunden mätning är del av det underhållsschema som operatörsavtalet kräver.
Solvärmesystem: Kollektorloop för solvärme innehåller ofta propylenglykol som förhindrar frysning vintertid när solvärmen är avstängd. Kontroll är viktig eftersom solkollektorer utsätts för extrema temperaturvariationer.
Betongkylning under härdning: Vid konstruktion av stora betongkonstruktioner (dammar, brofundament) används inbyggda kylslangar med glykollösning för att kontrollera betongens termiska profil under härdning.
Datacenterkylning: Modern flytande kylning av serverinfrastruktur använder ofta propylenglykollösningar. En underdimensionerad fryssäkerhet kan förstöra en hel serverhall vid ett strömavbrott vintertid.
Truck- och husbilskylkretsar: Många moderna truck- och husbilssystem med separat kylkrets för hyttmiljön använder propylenglykol istället för etylenglykol.
Vad du får för pengarna
5 394 kronor är investeringen som gör den regelbundna glykolkontrollen enkel och pålitlig. För en värmepumpservicetekniker är det ett dagligt använt instrument som betalar sig snabbt genom att ge kunder dokumenterade mätvärden på kollektorkoncentrationen. För en ishall eller ett fjärrkyleverk är det obligatorisk utrustning för det systematiska driftsarbetet.
Levereras med sensorskål av rostfritt stål och safirglas, kraftig plastkonstruktion, skyddslock över sensorskålen. Tillval: kraftig ABS-förvaringsbox och gummiskydd för instrumentet.
